Pressrum

FXM:s budgetunderlag 2016-2018

2015-03-03

Myndighetens budgetunderlag för perioden 2016-2018 finns nu på webbsidan, under fliken Publikationer.

Vart tar alla gamla bandvagnar vägen?

2015-02-10

Omslag HändelserI vår publikation Händelser kan du bland annat läsa om företaget Milmac i Strängnäs som har världens största lager av bandvagnen BV 206. Över 1 000 bandvagnar har Milmac sålt vidare genom åren – en del av dem har företaget köpt från FXM:s överskottsförsäljning.

Händelser beskriver vår verksamhet under 2014 med de JAS Gripen-förhandlingar vi genomfört, antikorruptionsarbete, seminarier vi anordnat under året, Statskontorets utvärdering av myndigheten och en överblick av svensk försvarsexport.

Händelser hittar du här.

FXM med försvarsministern i Tjeckien och Slovakien

2015-02-02
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och Slovakiens försvarsminister Martin Glvác. Foto: Slovakiens försvarsministerium

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och Slovakiens försvarsminister Martin Glvác. Foto: Slovakiens försvarsministerium

Försvarsminister Peter Hultqvist besökte den 29 och 30 januari Tjeckien och Slovakien för att träffa sin tjeckiska kollega Martin Stropnicky och Slovakiens försvarsminister Martin Glvác.  FXM:s generaldirektör Ulf Hammarström deltog på resan där bland annat Tjeckiens leasing av svenska Gripen-plan och samtalen med Slovakien om Gripen togs upp.

Personalärende på FXM

2015-01-23

I juli 2014 polisanmälde FXM en medarbetare i ledande ställning för misstänkt förskingring. Det var myndighetens interna kontrollrutiner som upptäckte denna misstänkta oegentlighet. Åtal har nu väckts för trolöshet mot huvudman, grovt brott, i andra hand för grovt bedrägeri. För mer information kontakta Åklagarmyndigheten.

Pressfrågor: Sofia Karlberg, kommunikationschef.
Telefon: 08 587 13 311

Sverige och Ungern tecknar tilläggsavtal

2014-12-22

Ungerns försvarsministerium och FXM, Försvarsexportmyndigheten, har idag tecknat ett tilläggsavtal till det JAS Gripen lease-köpavtal länderna har. Tillägget gäller extra underhållsutrustning för att stärka Ungerns förmåga att delta i internationella operationer.

13-08-142År 2001 skrevs det första JAS Gripenavtalet mellan Ungern och Sverige. Avtalet gäller 14 stycken JAS Gripen version C/D. Elva år senare förlängde FXM avtalet som nu löper till år 2026.

I september 2015 kommer Ungern för första gången att övervaka baltiskt luftrum som en del av ett NATO-uppdrag. Inför detta behöver det ungerska flygvapnet extra underhållsutrustning. Värdet på tilläggsavtalet är ungefär 10 miljoner SEK.

Förutom att dela kostnader för drift, underhåll och utveckling så har Sverige och Ungern gemensamma övningar och annat samarbete. Tillsammans har Sverige och Ungern också arbetat med att föra in interoperabla NATO-funktioner i Gripen-systemet.

JAS Gripen opereras av flygvapnen i Sverige, Ungern, Tjeckien, Sydafrika och Thailand.

FXM har skapat tydligare roller och ökad transparens

2014-12-18

Med bildandet av Försvarsexportmyndigheten, FXM, har rollfördelningen blivit tydligare, den statliga helhetssynen ökat och förutsättningarna för en effektiv verksamhet förbättrats. Statligt exportstöd på försvarsområdet har blivit mer transparent. Detta skriver Statskontoret i den utvärdering av FXM:s verksamhet som publiceras i dag. Samtidigt pekar Statskontoret på att FXM måste bli bättre på att redovisa verksamhet och resultat. 

Innan FXM bildades 2010 var det alla försvarsmyndigheters uppgift men ingens ansvar att stödja försvarsföretagen i deras exportansträngningar. Då fanns också risk för att intressemotsättningar och målkonflikter skulle uppstå eftersom en och samma myndighet både köpte materiel av och gav exportstöd till samma företag.

FXM bildades bland annat för att ha detta övergripande ansvar och förbättra den statliga helhetssynen. Genom att en separat myndighet fick ansvaret för främjande och försäljning blev rollfördelningen inom den svenska försvarsexporten tydligare. Statskontoret bekräftar i sin rapport att syftet med myndigheten att skapa helhetssyn och en transparent process för exportstödet till stor del är uppfyllt.
– Vi är stolta över att vi redan efter fyra år kommit så långt och att Statskontoret anser att vi skapat de centrala värden som transparens och tydligare rollfördelning är. Vårt arbete ska ge ett effektivare stöd till den försvarsnyttiga exporten och därigenom stärka vårt eget försvar, säger FXM:s generaldirektör Ulf Hammarström.

Statskontoret skriver också att FXM styrt upp processen när företag ansöker om exportstöd. FXM har infört en rutin som innebär att myndigheten kräver ett förhandsbesked från ISP, Inspektionen för strategiska produkter, som ansvarar för exporttillstånd, även för främjande. Syftet är att undvika att staten ger marknadsföringsstöd till företag som sedan inte får tillstånd för export. FXM har också infört en regel om att företagen i sin ansökan måste skriva under ett antikorruptionsintyg.

FXM genomför varje år, i samarbete med försvarsmyndigheterna och företagen i försvarssektorn, ett arbete där myndigheten analyserar vilka system och marknader där staten ska prioritera sitt exportstöd. Försvarsmyndigheterna uppger i utredningen att de har nytta av analyserna och att dessa gör exportfrämjandet mer effektivt. Försvarsindustrin är också positiv och anser att analyserna ger en mer fokuserad satsning.

Statskontoret pekar även på områden där FXM behöver utvecklas. Även om FXM:s ekonomiska redovisning har förbättrats finns det fortsatt brister i den och resultatindikatorer saknas.
– Vi delar Statskontorets syn på förbättringsområden och vi kommer givetvis att arbeta hårt för att bli starkare även här, säger Ulf Hammarström.

Regeringen gav i april i år Statskontoret i uppdrag att analysera och följa upp FXM:s verksamhet mot bakgrund av att myndigheten 2015 verkat i fem år. Rapporten finns på Statskontorets webbplats.

 

Kontakt:
Sofia Karlberg
Kommunikationschef
tel. 08-587 133 11

 

 

Sammanfattning av Statskontorets rapport

2014-12-18

Försvarsexportmyndigheten (FXM) bildades 2010 för att främja svensk försvarsexport. FXM samordnar försvarsmyndigheternas exportstöd och företräder svenska staten vid försäljning av Försvarsmaktens övertaliga materiel. Statskontoret har på uppdrag av regeringen analyserat och följt upp FXM:s verksamhet.

Statskontoret bedömer att de syften regeringen angav i samband med att FXM bildades – statlig helhetssyn, transparent process, bättre prioriteringar och en effektivare verksamhet – till stor del är uppfyllda. FXM behöver dock förbättra redovisningen av verksamhetens resultat och effekter.

 

Ambitionshöjning av statens exportstöd

FXM har bidragit till att statens exportstöd har fått ett ökat fokus på analys, inriktning och prioritering samt exportfrämjande, det vill säga aktiviteter för att främja svensk försvarsexport i bred mening. Detta innebär en höjning av ambitionsnivån, vilket hör ihop med en ökad efterfrågan på svenska system och produkter, och därmed också ett ökat behov av stöd. Dessutom fanns behov av en tydligare rollfördelning mellan försvarsmyndigheterna.

 

Rollfördelningen har blivit tydligare

FXM bildades delvis för att undvika de intressemotsättningar och målkonflikter som kan uppstå när en myndighet i ena stunden företräder staten vid upphandlingar och i nästa stund ger exportstöd till samma företag. Genom att en myndighet fick ansvaret för främjande och försäljning blev rollfördelningen inom den svenska försvarsmaterielexporten tydligare.

 

FXM:s bildande har bidragit till en ökad statlig helhetssyn

I och med att FXM:s bildades fick en myndighet ett tydligt utpekat ansvar för exportstödet. FXM har också exportstödet som sin kärnverksamhet medan det tidigare var en liten uppgift för de ansvariga myndigheterna. Genom sin inriktnings- och prioriteringsprocess får FXM en överblick över både för-svarsindustrins och Försvarsmaktens behov samt försvarsmyndigheternas resurser. Tidigare gjorde varje myndighet sina egna separata prioriteringar, men ingen hade ett utpekat ansvar för att sammanställa en helhetsbild.

 

FXM har utvecklat en process för prioriteringar

FXM:s inriktnings- och prioriteringsprocess har skapat förutsättningar för bättre prioriteringar av det statliga exportstödet. Myndigheten har en dialog med försvarsmyndigheterna och försvarsindustrin, och analyserar även den möjliga försvarsnyttan av export av en viss produkt. Dessutom analyserar myndigheten de försvars- och säkerhetspolitiska konsekvenserna av en even-tuell export samt sannolikheten för att en viss kampanjsatsning leder till en exportaffär.

 

Processen för exportstöd är mer transparent

Verksamheten är mer synlig än tidigare eftersom exportstödet i dag bedrivs i en separat myndighet, med ett eget anslag och en separat årsredovisning. Inriktnings- och prioriteringsprocessen resulterar i ett underlag som FXM använder för att prioritera verksamheten och bedöma vilka ansökningar som ska beviljas stöd. Ansökningsprocessen för exportstödet är i dag också enhet-lig och spårbar. Sammantaget bidrar detta till en mer transparent process.

 

Förbättrade förutsättningar för en effektiv verksamhet

Innan FXM bildades fanns inte en gemensam prioritering av exportstödet eller ett enhetligt ansökningsförfarande. I dag är ansökningsprocessen enhetlig och mer strukturerad, och prövningen utgår ifrån bredare analyser. Dessutom kontrollerar FXM redan i marknadsföringsskedet att det finns ett exporttillstånd. Exportfrämjandet prioriteras och koordineras också i högre utsträckning. Detta har gett bättre förutsättningar för att säkerställa att statens resurser används effektivt.

 

Operativ förmåga är inte ett lämpligt mått

FXM:s verksamhet bidrar till Försvarsmaktens operativa förmåga, men endast indirekt eftersom det bara är Försvarsmakten som kan påverka hur resurser omsätts till sådan förmåga. Det innebär att operativ förmåga inte är ett lämpligt mått för att redovisa FXM:s resultat. Myndighetens resultat bör i första hand mätas på ett sätt som speglar faktiska resultat och som myndigheten kan påverka mer direkt.

 

FXM gör en bred tolkning av sitt bidrag till den operativa förmågan

FXM redovisar inte bara de direkta och indirekta ekonomiska nyttorna, utan också sitt bidrag till försvars- och säkerhetspolitiken. Myndigheten gör därmed en bredare tolkning än Försvarsmakten beträffande sitt bidrag till den operativa förmågan. FXM:s tolkning av operativ förmåga stämmer heller inte överens med vad regeringen beskriver som syftet med statens exportstöd.

 

Det är oklart vad exportstödet kostar staten

De finansiella flödena mellan försvarsmyndigheterna försvårar transparensen och statens helhetssyn, och det är fortfarande svårt att se vad exportstödet kostar staten totalt. Kostnaderna för FXM:s verksamhet har visserligen blivit synligare, men eftersom till exempel Försvarsmakten inte fakturerar sina egna lönekostnader syns inte dessa i totalkostnaden.

 

Risk för att de finansiella ramarna inte styr verksamhetens omfattning

FXM:s verksamhet är i dag i huvudsak anslagsfinansierad men myndigheten får ta ut avgifter för sin verksamhet. Regeringen har dock inte angett för vilken verksamhet eller i hur stor utsträckning. Detta medför en risk för att de finansiella ramar som riksdagen satt upp inte blir styrande för verksamhetens omfattning. En omfattande avgiftsfinansiering kan också leda till att indust-rins önskemål får för stort inflytande på prioriteringarna.

 

Det finns brister i FXM:s redovisning

FXM:s redovisning har förbättrats men Statskontoret anser att det fortfarande finns relativt stora brister när det gäller att redovisa verksamhet och resultat. Den öppna årsredovisning som myndigheten lämnar till regeringen hålls på en övergripande nivå. Även i den sekretessbelagda redovisningen är infor-mationen relativt knapphändig. Myndigheten har inte heller, trots återkommande krav på detta i regleringsbreven, tagit fram resultatindikatorer eller nyckeltal för att visa att verksamheten bedrivs effektivt och med god kvalitet och hushållning.

Statskontoret anser också att det finns brister i FXM:s ekonomiska redovis-ning som gör det svårt att få en heltäckande bild av myndighetens totala finansiering och de ekonomiska flöden som myndigheten hanterar.

 

Statskontorets förslag

I Statskontorets uppdrag ingår att föreslå åtgärder som kan förtydliga och utveckla regeringens styrning av myndigheten. Statskontoret föreslår att regeringen:

  • Ser över instruktion och regleringsbrev för att förtydliga målen för verksamheten och i samband med detta förtydligar vilka försvars- och säker-hetspolitiska fördelar som försvarsexportstödet förväntas bidra till.
  • Förtydligar för vilken verksamhet och i hur stor utsträckning FXM får ta ut avgifter.
  • Följer upp FXM:s verksamhet med ett annat mått än bidraget till Försvarsmaktens operativa förmåga.
  • Vidtar åtgärder för att öka transparensen i FXM:s ekonomiska redovis-ning samt skärper kraven på FXM att följa upp och redovisa resultaten av myndighetens verksamhet.
  • Säkerställer att försvarsexportstödet redovisas på ett sätt som gör att det går att se vad stödet kostar staten totalt.
  • I sin styrning värnar transparensen i verksamheten oavsett hur den är organiserad.

 

Rapporten från december 2014 finns på Statskontorets webbplats.